Britta Marakatt-Labba: biografi och kända verk

Vissa konstnärer lyckas med något sällsynt: de skapar verk som både berör hjärtat och väcker politisk eftertanke. Britta Marakatt-Labba, samisk textilkonstnär från Övre Soppero, har gjort just det – med nål och tråd har hon broderat fram en värld som från början präglades av renskötsel och som nu visas på ett av Sveriges främsta museer.

Födelseår: 1951 · Födelseort: Idivuoma · Nuvarande bostad: Övre Soppero, Kiruna kommun · Yrke: Textilkonstnär · Hedersporträtt: 2022 (Nationalmuseum) · Utställning på Moderna Museet: 2024–2025

Här är grundfakta om Britta Marakatt-Labba som sammanfattar hennes bakgrund och karriär.

Tabellen visar hur hennes livsresa från Idivuoma till ett av Sveriges främsta museer kan sammanfattas i sex rader.

Vem är Britta Marakatt-Labba?

Vad är hennes bakgrund?

• Född 18 september 1951 i Idivuoma i en renskötarfamilj (Moderna Museet Stockholm – statligt museum).
• Nordsamiska är hennes modersmål; hon lärde sig svenska som fjärde språk (Moderna Museet Stockholm – statligt museum).
• Studerade vid Sunderby folkhögskola och HDK i Göteborg (Moderna Museet Stockholm – statligt museum).
• Efter studierna återvände hon till hemregionen i slutet av 1970-talet (Moderna Museet Stockholm – statligt museum).

Hon växte upp i en renskötarfamilj i Lainovuoma sameby och har nordsamiska som modersmål. Svenska lärde hon sig först som fjärde språk, efter meänkieli och norska. Den språkliga och kulturella bakgrunden genomsyrar hela hennes konstnärskap.

Vilken konstform arbetar hon med?

• Huvudsaklig teknik: broderi med tunna garner av ull, silke och lin på tyg (Bildmuseet Umeå – universitetsmuseum).
• Hon arbetar även med grafik, bokillustrationer, scenografi och kostymer (Bildmuseet Umeå – universitetsmuseum).

Mönstret är tydligt: Marakatt-Labba kombinerar traditionellt samiskt hantverk med konstnärlig utbildning på hög nivå – en unik blandning som blivit hennes signum. Implikationen: hennes teknikval är i sig en politisk handling som lyfter broderi från hantverk till samtidskonst.

Har Britta Marakatt-Labba barn?

Det finns inga offentliga uppgifter om huruvida Britta Marakatt-Labba har barn. Hennes privatliv är inte en del av den offentliga dokumentationen. För en offentlig person som samtidigt värnar om sin integritet är detta inte ovanligt – de flesta biografiska källor fokuserar på hennes konstnärskap, inte familjeliv.

Vad tjänar Britta Marakatt-Labba?

Exakta inkomstsiffror är inte offentliga. Däremot uppger källor att hennes konstnärliga arbete har genererat en hög inkomst – enligt Norrbottens Media toppar hon inkomstlistan för konstnärer i regionen. Hennes deltagande i internationella utställningar som documenta 14 och Venedigbiennalen har sannolikt bidragit till den ekonomiska framgången.

Var bor Britta Marakatt-Labba?

• Nuvarande bostad: Övre Soppero, Kiruna kommun (Moderna Museet Stockholm – statligt museum).
• Uppvuxen i Idivuoma, Karesuando (Moderna Museet Stockholm – statligt museum).

Hon bor och verkar i Övre Soppero, en liten by i Kiruna kommun, där hon återvände efter sina studier. Platsen nära den samiska kulturens hjärta är en central inspirationskälla.

Vilka kända verk har Britta Marakatt-Labba skapat?

• Kråkorna (Garjját / The Crows) – broderi skapat under Alta-protesterna, symbol för norsk statlig historisk misshandel av samer (Nasjonalmuseet – Norges nationalmuseum).
• Klättermusen – broderi som kretsar kring samisk mytologi och natur (Moderna Museet Stockholm – statligt museum).

Vad är Kråkorna?

Kråkorna är ett av Marakatt-Labbas mest kända verk, skapat under Alta-konflikten i början av 1980-talet. Verket föreställer kråkor som samlas kring ett dött djur – en allegori över den norska statens behandling av samerna. Broderiet har blivit en ikon för samiskt motstånd och visas ofta på utställningar om urfolksrättigheter.

Vad är Klättermusen?

Klättermusen är ett annat uppmärksammat broderi som skildrar en mytisk mus som klättrar uppför en stam. Verket blandar samisk mytologi med naturens detaljer och visar på Marakatt-Labbas förmåga att levandegöra gamla berättelser i textil form.

Dessa verk visar hur Marakatt-Labba använder broderi för att berätta politiska och kulturella berättelser – en konstform som ofta förbises i den västerländska konstvärlden.

Tidslinje

• 1951 – Född 18 september i Idivuoma (Moderna Museet Stockholm – statligt museum)
• 1978 – Grundade konstnärsgruppen Mázejoavku (Nasjonalmuseet – Norges nationalmuseum)
• 1980 – Aktiv i Alta-protesterna (Nasjonalmuseet – Norges nationalmuseum)
• 2017 – Internationellt genombrott på documenta 14 (Nasjonalmuseet – Norges nationalmuseum)
• 2020 – Tilldelad Prins Eugen-medaljen (Nasjonalmuseet – Norges nationalmuseum)
• 2022 – Hedersporträtt av Nationalmuseum; deltog i Venedigbiennalen (Kiruna Lappland – turistorganisation)
• 2024–2025 – Separatutställning på Moderna Museet (Moderna Museet Stockholm – statligt museum)

Säkra och osäkra uppgifter

”Jobbat dygnet runt”

– Britta Marakatt-Labba, citerad i Norrbottens Media

”Hon växte upp i en renskötarfamilj och har nordsamiska som modersmål.”

– Moderna Museet Stockholm

Britta Marakatt-Labba har med sina broderier inte bara skapat konst utan också en politisk röst som länge saknats i svenska konsthallar. För den svenska konstvärlden innebär hennes genombrott att samiskt konstnärskap äntligen får den plats det förtjänar – men frågan är om institutionerna kommer att fortsätta lyfta fler röster från Sápmi, eller om detta blir ett undantag.

Vanliga frågor