Hur länge har människan funnits? Svaret: cirka 300 000 år

Artens ålder: cirka 300 000 år ·
Äldsta kända fossil: Jebel Irhoud, Marocko (Max Planck-institutet för evolutionsantropologi (tysk forskningsinstitution)) ·
Jordens ålder: cirka 4,6 miljarder år

Nyckelfakta: människan i siffror

Sex nedslag i forskningen, ett mönster: dateringarna pekar alla mot att Homo sapiens har djupa rötter i Afrika. Enligt PNAS (vetenskaplig tidskrift) är Herto-fossilen i Etiopien mindre än 160 000 år och Singa-partialskallen i Sudan äldre än 130 000 år. University of Cambridge (brittiskt forskningsuniversitet) har omdaterat Omo I-fossilen till äldre än 230 000 år, och Smithsonian National Museum of Natural History (USA:s nationalmuseum) sätter in människans historia i jordens 4,6 miljarder år långa tidshorisont.

Mönstret pekar mot att samtliga dateringar förstärker bilden av ett afrikanskt ursprung.

Vem var den första människan?

Vad hette den första människan?

• Homo sapiens är det vetenskapliga namnet på den moderna människan.
• Namnet betyder ungefär ”den tänkande människan” på latin.
• Det finns ingen enskild individ som vetenskapligt kan kallas ”den första människan” – arten växte fram gradvis.

Forskare talar om populationer snarare än om en enda anfader. Enligt Smithsonian National Museum of Natural History (USA:s nationalmuseum) uppstod Homo sapiens under en tid av dramatisk klimatförändring, och de tidiga människorna levde, samlade föda och jagade under instabila miljöförhållanden.

Det gör frågan ”vem var först” vetenskapligt ointressant på ett sätt: det finns inget födelseögonblick att peka på, utan en hel art som formas över tusentals generationer.

Vilka människor var först på jorden?

• Homo erectus – en tidig människoart som fanns före Homo sapiens.
• Homo neanderthalensis – neanderthalarna, en annan människoart som fanns innan vår art.
• Homo sapiens – den enda människoart som lever kvar i dag.

Innan vår art fanns alltså andra människor, och flera av dem levde under långa tidsperioder. Men det är Homo sapiens som har överlevt till i dag – en påminnelse om att människans historia handlar om både möten och utdöenden.

Konsekvensen: människans historia är inte en rak linje från apa till människa, utan ett familjeträd med flera grenar – och bara en gren lever kvar.

Hur kom den första människan till?

Att Homo sapiens utvecklades i Afrika för omkring 300 000 år sedan är i dag den fasta utgångspunkten för forskningen. Fossilerna från Jebel Irhoud i Marocko, Florisbad i Sydafrika och Omo i Etiopien visar att arten fanns utspridd över kontinenten under en mycket lång tid innan den började röra sig ut i världen.

Var hittar vi människans ursprung?

Är alla människor ursprungligen från Afrika?

• Alla fossil från människosläktets utvecklingsgren från 7 till 2 miljoner år sedan har hittats i Afrika.
• Människans närmaste levande släktingar är afrikanska människoapor: gorilla, schimpans och dvärgschimpans.
• De tidigaste Homo-arterna utvecklades i Östafrika och spreds därifrån.

Enligt Smithsonian Magazine (populärvetenskaplig tidskrift) är svaret på rubrikens fråga ja – men med en viktig nyans: Homo sapiens uppstod inte nödvändigtvis på en enda plats. Forskare menar inte att arten först uppstod just i Marocko, även om landet har några av de äldsta kända fynden.

Den modell som växer fram i stället är en mosaikartad utveckling över hela Afrika, där olika populationer under lång tid utbytte gener och idéer. Det är en bild som genetiska data från nutida afrikanska befolkningar förstärker.

Var bodde de första människorna?

• Jebel Irhoud i Marocko – omkring 300 000 år gamla fynd av Homo sapiens.
• Florisbad i Sydafrika – en partialskalle daterad till omkring 260 000 år.
• Omo Kibish i Etiopien – fossil med en mer globulär hjärnskål, daterade till omkring 200 000 år.
• Eliye Springs i Kenya – ytterligare ett tidigt fynd från Östafrika.

Fyndplatserna spänner över hela kontinenten. Tidiga fynd från Florisbad i Sydafrika dateras till omkring 260 000 år, och fossil från Omo Kibish i Etiopien visar en mer globulär hjärnskål än äldre människoarter, enligt Natural History Museum (Londons naturhistoriska museum). Även fynd från Eliye Springs i Kenya hör till de tidiga.

Det innebär att frågan ”var uppstod människan?” inte har ett enda koordinatpar. Den rätta kartan är hela Afrika.

När höll människan på att dö ut?

Hur länge kommer människan att finnas?

• Forskare diskuterar om människan varit nära att dö ut vid flera tillfällen.
• Genetiska studier av mitokondrie-DNA och Y-kromosomen tyder på gemensamma anfäder för alla nu levande människor.
• Klimatförändringar och naturkatastrofer kan ha reducerat den tidiga mänskliga populationen.

Frågan väcks av genetiska spår som tyder på att dagens människor härstammar från en liten grupp anfäder. En genetisk flaskhals innebär att populationen under en period var så liten att den genetiska variationen minskade kraftigt – och sådana spår kan läsas i dagens arvsmassa.

Det här är ingen fråga med ett säkert svar ännu – men den påminner om att människans historia lika mycket handlar om överlevnad som om framgång.

När började människan prata?

Vilket språk är äldst i världen?

• Språkets ursprung är omdebatterat och svårt att datera exakt.
• Komplext talat språk uppskattas ha utvecklats för cirka 50 000–100 000 år sedan.
• De äldsta skrivna språken, som sumeriska och egyptiska, är omkring 5 000 år gamla.

Enligt Natural History Museum (Londons naturhistoriska museum) är frågan om när moderna människor utvecklade komplext språk fortfarande öppen. De flesta uppskattningar pekar på en utveckling under de senaste 100 000 åren, men någon exakt datering finns inte.

De äldsta skrivna språken är betydligt yngre än det talade språket. Sumeriska och egyptiska skrifter är omkring 5 000 år gamla – ett ögonblick i jämförelse med de 300 000 år som Homo sapiens har funnits. Konsekvensen: frågan om när vi började tala är fortfarande en av de mest lockande gåtorna i människans utveckling.

Vad hände för 100 000 år sedan?

Hur länge har jorden funnits?

För omkring 100 000 år sedan fanns Homo sapiens i Afrika och började så småningom vandra ut – en rörelse som till slut gjorde arten global. Omo I-fossilen i södra Etiopien omdaterades i en senare analys till äldre än 230 000 år, enligt University of Cambridge (brittiskt forskningsuniversitet).

Som framgår av nyckelfakta ovan är jorden cirka 4,6 miljarder år gammal. Människans cirka 300 000 år är med andra ord en mycket liten del av jordens historia – mindre än 0,01 procent. Siffrorna är svindlande, men de hjälper oss att förstå varför människans tid på jorden ibland beskrivs som ett ögonblick i geologisk tid.

Finns det bevis för evolutionen?

Hur skapades människorna?

• Evolutionsteorin stöds av fossila fynd, DNA-studier och jämförande anatomi.
• Människans utveckling kan följas genom en rad fossil som visar övergångsformer.
• Genetiska jämförelser visar att människan delar en stor del av sitt DNA med andra primater.

Fossilen från Jebel Irhoud, Herto och Omo I är konkreta exempel på hur människans utveckling kan följas över tid. Varje ny datering – som omdateringen av Omo I till äldre än 230 000 år – prövar och förfinar bilden av när och hur vår art uppstod.

DNA-studier förstärker bilden ytterligare. Genetiska jämförelser visar att människan delar en stor del av sitt DNA med andra primater, vilket är precis vad evolutionsteorin förutsäger om två arter med ett gemensamt ursprung. Bevisen pekar åt samma håll från tre håll: fossiler, DNA och anatomi – tillsammans ger de en bild som är svår att förklara på något annat sätt.

Bekräftade fakta och oklara frågor

Bekräftade fakta

• Homo sapiens utvecklades i Afrika för omkring 300 000 år sedan, med de äldsta kända fossilen i Jebel Irhoud i Marocko (Max Planck-institutet för evolutionsantropologi (tysk forskningsinstitution)).
• Forskare menar inte att arten först uppstod just i Marocko, även om landet har några av de äldsta kända fynden (Smithsonian Magazine (populärvetenskaplig tidskrift)).
• Herto-fossilen i Etiopien dateras till mindre än 160 000 år och Singa-partialskallen i Sudan till äldre än 130 000 år (PNAS (vetenskaplig tidskrift)).

Vad som är oklart

• Om Homo sapiens uppstod på en enda plats eller genom en mosaikartad utveckling i hela Afrika.
• När människan började tala – uppskattningarna spretar och en exakt datering saknas.
• Om människan varit nära att dö ut i genetiska flaskhalsar vid flera tillfällen.
• När de första människorna nådde Norden och Sverige – det ligger utanför det källmaterial som använts här.

En sak är värd att lyfta fram: de bekräftade fakta handlar i första hand om geografi och datering. De stora öppna frågorna handlar om processer – hur, när och varför.

Röster från forskningen

Herto-fossilen i Etiopien dateras till mindre än 160 000 år och Singa-partialskallen i Sudan till äldre än 130 000 år.

PNAS (vetenskaplig tidskrift)

Genetiska data från nutida afrikanska populationer används för att belysa hur Homo sapiens uppstod och spreds över Afrika.

Reuters (internationell nyhetsbyrå)

Tillsammans bekräftar citaten att den vetenskapliga konsensusen lutar mot en bred afrikansk utveckling.

Sammanfattning

Människan har funnits i cirka 300 000 år – det är det vetenskapliga svaret på frågan som inledde den här guiden. Homo sapiens är en afrikansk art som formats under dramatiska klimatväxlingar och som först för omkring 100 000 år sedan började röra sig ut ur Afrika. För den som undervisar i biologi eller historia är konsekvensen tydlig: utgå från fossilerna och dateringarna – från Jebel Irhoud till Omo I – eller riskera att föra vidare en bild av människans ursprung som forskningen sedan länge har lämnat.

Relaterad läsning

• Alla organ i kroppen
• Hur många kön finns det?

Vanliga frågor