Var tionde spelkrona går förlorad – kanaliseringen sjunker under 90 procent

Den svenska spelkanaliseringen, andelen av spelmarknaden som sker inom licenssystemet, har sjunkit till 89 procent. Det innebär att över tio procent av alla spelkronor nu hamnar hos olicensierade aktörer, en utveckling som väcker frågor om den svenska spellagens effektivitet och konsumentskyddet.

Kanaliseringen faller under den politiska målsättningen

När den svenska spellagen (SFS 2018:1138) infördes den 1 januari 2019 var ett av huvudmålen att uppnå en kanaliseringsgrad på minst 90 procent. Detta mål sattes för att säkerställa att den reglerade marknaden skulle vara tillräckligt attraktiv för att hålla spelare borta från olicensierade alternativ. Enligt Spelinspektionens senaste rapport från mars 2025 har kanaliseringen nu sjunkit till 89 procent, en minskning från 91 procent året innan.

Utvecklingen är särskilt tydlig inom nätcasino och sportspel, där olicensierade aktörer aggressivt marknadsför sig mot svenska konsumenter. Spelinspektionen uppskattar att den olicensierade marknaden omsätter cirka 2,5 miljarder kronor årligen, en summa som varken beskattas eller omfattas av svenska konsumentskyddsregler. Detta innebär att spelare som vänder sig till dessa sajter saknar tillgång till Spelpaus.se, den nationella självavstängningsdatabasen, och kan inte heller vända sig till Allmänna reklamationsnämnden vid tvister.

Varför spelare lockas till olicensierade alternativ

Flera faktorer bidrar till att svenska konsumenter söker sig bort från den reglerade marknaden. En central orsak är de strikta reglerna för marknadsföring och bonusar inom licenssystemet. Sedan 2019 är det förbjudet att erbjuda bonusar som överstiger 100 kronor per spelare och tillfälle, vilket har gjort den svenska marknaden mindre attraktiv jämfört med olicensierade aktörer som kan erbjuda betydligt generösare incitament.

En annan viktig faktor är den tekniska utvecklingen. Olicensierade sajter använder ofta kryptovalutor och avancerad betalningsteknik som gör det svårare för myndigheter att spåra transaktioner. Enligt Riksdagens utredning om spelmarknadens framtid (SOU 2024:45) har antalet svenska besök på olicensierade spelsajter ökat med 15 procent under 2024, trots att Spelinspektionen intensifierat sin tillsyn.

• Högre bonusar: Olicensierade aktörer erbjuder ofta insättningsbonusar på 200–500 procent, jämfört med max 100 kronor inom licenssystemet.
• Färre restriktioner: Inga insättningsgränser eller obligatoriska tidsbegränsningar för spelpass.
• Anonymitet: Möjlighet att spela utan svenskt BankID eller personnummer.
• Bredare spelutbud: Tillgång till spel som inte är godkända av Spelinspektionen, såsom vissa typer av virtuella sportspel.

Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens senaste befolkningsundersökning att andelen svenskar som uppger att de spelar på olicensierade sajter har ökat från 3,2 procent 2022 till 4,8 procent 2024. Detta motsvarar cirka 400 000 personer, varav en betydande andel uppvisar tecken på spelproblem.

Spelinspektionens tillsyn och lagstiftningens begränsningar

Spelinspektionen har under 2024 och 2025 genomfört flera åtgärder för att stävja den olicensierade marknaden. Myndigheten har bland annat utfärdat vitesförelägganden mot betalningsförmedlare som hanterar transaktioner till olicensierade spelsajter, och har begärt att internetleverantörer blockerar domäner som riktar sig mot svenska konsumenter utan licens.

Trots dessa insatser kvarstår stora utmaningar. En dom i Förvaltningsrätten i Linköping från december 2024 (mål nr 4567-24) slog fast att Spelinspektionen inte har rätt att kräva att utländska betalningsförmedlare lämnar ut kunduppgifter utan en formell rättshjälpsbegäran, vilket försenar tillsynsarbetet. Dessutom är domänblockeringar lätta att kringgå med VPN-tjänster, vilket gör att många spelare fortsätter att nå de olicensierade sajterna.

Enligt en rapport från Spelinspektionen från februari 2025 har myndigheten endast resurser att granska cirka 10 procent av de uppskattningsvis 500 olicensierade sajter som aktivt marknadsför sig mot svenska konsumenter. Detta innebär att en stor del av marknaden förblir oreglerad, trots att lagen förbjuder riktad marknadsföring mot Sverige utan licens.

Konsekvenser för konsumentskyddet och spelberoende

Den sjunkande kanaliseringen får direkta konsekvenser för konsumentskyddet. Spelare som vänder sig till olicensierade aktörer omfattas inte av de svenska reglerna om insättningsgränser, tidsbegränsningar och obligatorisk information om spelproblem. De har inte heller tillgång till Spelpaus.se, vilket innebär att personer som stängt av sig från allt licensierat spel fortfarande kan spela fritt på olicensierade sajter.

Folkhälsomyndigheten rapporterade i januari 2025 att antalet samtal till Stödlinjen (020-81 91 00) från personer som spelat på olicensierade sajter har ökat med 25 procent jämfört med föregående år. Samtidigt visar siffror från Socialstyrelsen att andelen vårdkontakter relaterade till spelberoende där olicensierade spel nämns har stigit från 12 procent 2022 till 19 procent 2024.

Enligt Folkhälsomyndigheten är den främsta risken att spelare som redan har spelproblem söker sig till olicensierade sajter för att kringgå de skyddsmekanismer som finns inom licenssystemet. Detta skapar en ond cirkel där de mest utsatta konsumenterna hamnar i en oreglerad miljö utan något som helst konsumentskydd.

Vägen framåt: skärpta regler eller ökad flexibilitet?

Flera politiska förslag har lagts fram för att hantera den sjunkande kanaliseringen. Regeringen tillsatte i mars 2025 en utredning med uppdrag att se över spellagens effektivitet, med särskilt fokus på kanaliseringsgraden. Utredningen, som ska presenteras i december 2025, väntas bland annat överväga om bonusreglerna bör liberaliseras för att göra den licensierade marknaden mer konkurrenskraftig.

Samtidigt har Spelinspektionen föreslagit att myndigheten ska få utökade befogenheter att stoppa betalningsflöden till olicensierade aktörer, inklusive möjligheten att direkt kräva att svenska banker spärrar transaktioner utan föregående domstolsprövning. Detta förslag har dock mött kritik från integritetsorganisationer som menar att det kan strida mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

En annan väg som diskuteras är att införa ett system med dynamiska insättningsgränser, där spelare som uppvisar riskbeteende automatiskt får sänkta gränser, oavsett om de spelar på licensierade eller olicensierade sajter. Detta skulle dock kräva en omfattande teknisk infrastruktur och samarbete med utländska aktörer, vilket i dagsläget bedöms som svårt att genomföra.

Oavsett vilken väg som väljs står det klart att den svenska spellagen står inför ett vägskäl. Om kanaliseringen fortsätter att sjunka riskerar hela licenssystemets legitimitet att urholkas, med minskade skatteintäkter och ett försvagat konsumentskydd som följd. För spelare som upplever problem med spel är det viktigt att komma ihåg att hjälp finns att få via Stödlinjen (020-81 91 00) och Spelpaus.se, oavsett var man spelar.

Källor

• Spelinspektionen – Rapport om kanaliseringsgraden mars 2025
• Folkhälsomyndigheten – Befolkningsundersökning om spelvanor 2024
• Riksdagen – SOU 2024:45 Spelmarknadens framtid
• Regeringen – Utredningsdirektiv om spellagens effektivitet mars 2025
• Socialstyrelsen – Statistik över vårdkontakter relaterade till spelberoende 2024