
Du kanske har stött på begreppet intersex i nyheterna eller i sociala medier och undrat vad det egentligen innebär. Det är en fråga som väcker starka känslor och många missuppfattningar, särskilt när det handlar om juridik, biologi och identitet. I den här guiden reder vi ut begreppen kring kön och intersex med utgångspunkt i svenska utredningar och pålitliga källor, så att du kan navigera i ämnet med större säkerhet. Vi tittar bland annat på vad som skiljer biologiskt kön från juridiskt kön, och hur vanligt det faktiskt är med variationer som inte passar in i den binära uppdelningen.
- Biologiskt kön består av flera egenskaper: kromosomer, hormoner, könsorgan och sekundära könskarakteristika.
- RFSL och svenska bibliotek beskriver biologiskt kön som en skala, inte en strikt tvåuppdelning.
- De flesta människor föds med XX- eller XY-kromosomer, men det finns variationer.
- Sverige har två juridiska kön: kvinna och man.
- Juridiskt kön framgår bland annat av personnumret.
- 879 personer har bytt juridiskt kön i Sverige mellan 1960 och 2021.
- Intersex handlar om medfödda kroppsliga variationer som inte passar in i den binära uppdelningen av manligt och kvinnligt.
- Det är en medicinsk term, inte en könsidentitet.
- Intersex är inte detsamma som könsdysfori eller att vara transperson.
- Könsdysfori är en medicinsk diagnos som handlar om obehag eller stress när könsidentiteten inte överensstämmer med det tilldelade könet.
- Diagnosen handlar om obehag kopplat till det juridiska eller biologiska könet.
- Den skiljer sig från att vara intersex, som handlar om kroppsliga variationer.
Termen intersex beskriver en medfödd kroppslig variation som inte passar in i den typiska uppdelningen av manligt och kvinnligt. Enligt internationella människorättsorganisationer handlar det om personer som föds med könsegenskaper som inte överensstämmer med typiska föreställningar om manliga eller kvinnliga kroppar. Det kan röra sig om allt från kromosommönster till hormonella eller anatomiska skillnader.
Det är viktigt att förstå att intersex inte är detsamma som könsidentitet eller sexuell läggning – det handlar om den fysiska kroppen, inte om vem man är eller vem man attraheras av.
En svensk statlig utredning bekräftar att intersexvariationer är medfödda och att de kan innebära att en person har en kropp som inte entydigt kan klassificeras som man eller kvinna.
Intersex utmanar föreställningen att det bara finns två kön, men samtidigt är variationen sällsynt – vilket gör att många aldrig möter någon med intersexvariation och därför inte känner till att den finns.
Frågan om en människa kan ha två kön är vanlig och svaret är inte så enkelt som man kan tro. Vissa personer föds med kroppsliga variationer som gör att de inte entydigt kan klassificeras som man eller kvinna. Dessa personer brukar kallas intersex, och de kan ha en kropp som inte passar in i den binära uppdelningen.
Det handlar inte om att ”välja” två kön, utan om att naturen ibland skapar variationer som forskare och läkare behöver förstå bättre.
Enligt RFSL kan en person födas med kroppsliga variationer som inte passar in i den binära uppdelningen – det kallas intersex. Det handlar inte om att ha ”två kön” i praktisk mening, utan om en kropp som kombinerar egenskaper på ett sätt som avviker från det typiska.
Att prata om ”två kön” blandar ofta ihop biologiskt kön med juridiskt kön – men de är två skilda saker som inte alltid överensstämmer.
Biologiskt kön är en uppsättning egenskaper som oftast samvarierar, men som ibland inte gör det – och det är just i de fallen som intersexvariationer uppstår.
I Sverige finns det två juridiska kön: kvinna och man. Detta är en officiell registrering som har praktiska konsekvenser för allt från pass till myndighetskontakter.
För personer som vill ändra sitt juridiska kön finns det en process. Enligt en svensk statlig utredning har 879 personer bytt juridiskt kön i Sverige mellan 1960 och 2021.
Det juridiska systemet är byggt för två kön, men verkligheten är mer komplex – och det skapar en spänning mellan lagens enkelhet och kroppens mångfald.
Könsdysfori är en medicinsk diagnos. Det handlar om ett obehag eller en stress som en person upplever när deras könsidentitet inte överensstämmer med det kön som tilldelats vid födseln.
RFSL förklarar att intersex handlar om kroppsliga variationer, medan könsdysfori handlar om upplevelsen av könstillhörighet. En intersexperson kan ha könsdysfori, men det är inte automatiskt så.
Att blanda ihop könsdysfori med intersex leder till missförstånd – det ena handlar om kroppen, det andra om identiteten.
I debatten om kön och intersex finns det många påståenden som sprids, men långt ifrån alla är korrekta. Här reder vi ut vad som faktiskt är bekräftat av pålitliga källor.
- Bekräftat: De flesta människor föds med XX eller XY-kromosomer.
- Bekräftat: RFSL uppger att könsidentitet handlar om hur en person upplever sitt kön.
- Bekräftat: Juridiskt kön i Sverige kan ändras, och 879 personer har gjort det.
- Rykte: Påståendet att intersex skulle vara detsamma som att ”vara både man och kvinna” är en förenkling som inte stämmer med den medicinska verkligheten.
- Rykte: Att påstå att biologiskt kön alltid är strikt binärt ignoreras av forskningen, som visar på en skala.
Det som är bekräftat handlar om kroppslig mångfald och juridisk registrering – medan mycket av det som cirkulerar i sociala medier bygger på förenklingar.
Intersex handlar om kroppsliga variationer medan transperson handlar om könsidentitet. En intersexperson kan vara transperson, men det är inte automatiskt så.
Hur vanligt är intersex?
Uppskattningar varierar, men en vanlig siffra är att cirka 1,7 procent av alla födda har någon form av intersexvariation. Det är alltså ovanligt, men inte så sällsynt som många tror.
Vad är skillnaden mellan biologiskt och juridiskt kön?
Biologiskt kön handlar om kroppsliga egenskaper som kromosomer och könsorgan, medan juridiskt kön är en officiell registrering.








