De flesta som möter The Boy in the Striped Pyjamas gör det med en klump i magen – men få vet att boken väcker minst lika starka reaktioner bland historiker och pedagoger. Den publicerades 2006 av John Boyne, blev film 2008 och har sedan dess blivit en av de mest använda berättelserna om Förintelsen i klassrum världen över (UCL Centre for Holocaust Education).

Författare: John Boyne ·
Publiceringsår: 2006 ·
Filmpremiär: 2008 ·
Antal sidor (bok): 216 ·
Regissör (film): Mark Herman

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
  • Romanen publicerades 2006 och är skönlitterär, inte en dokumentär (Echoes & Reflections).
  • Filmen hade premiär 2008 i regi av Mark Herman (Wikipedia).
  • Bruno och Shmuel dör i gaskammaren i berättelsens slut (Wikipedia). (Echoes & Reflections)
2Vad som är oklart
  • Romanen namnger aldrig Auschwitz, även om läsaren förstår att det är lägret (Echoes & Reflections).
  • Vad som exakt händer med systern Gretel efter kriget lämnas öppet (Wikipedia).
  • Faderns exakta öde efter sonens död lämnas oklart i boken (Wikipedia).
3Tidlinjesignal
  • Handlingen utspelar sig under andra världskriget, troligen 1943–1944 (Wikipedia).
  • Bokens fabelstruktur ändrar historiska aspekter för att tjäna berättelsen (Echoes & Reflections).
4Vad händer härnäst
  • Allt fler minnesinstitutioner och forskare avråder från verket som enda undervisningsmaterial (UCL Centre for Holocaust Education).
  • Primärkällor och vittnesmål rekommenderas som förstahandsmaterial (Echoes & Reflections).

Kärnan i verket är enkel: en åttaårig pojke, Bruno, flyttar med sin familj till ett nazistiskt läger där hans far är kommendant. Vid stängslet möter han den judiske pojken Shmuel, och deras vänskap växer i hemlighet. Här är de viktigaste uppgifterna om boken och filmen:

Egenskap Uppgift
Originaltitel The Boy in the Striped Pyjamas
Svensk titel Pojken i randig pyjamas
Författare John Boyne
Utgivningsår 2006
Filmpremiär 2008
Regissör Mark Herman
ISBN (bok) 978-1-84607-009-1

Är The Boy in the Striped Pyjamas en barnbok?

Klassificeringen av boken är omdiskuterad. Förlaget marknadsför den ofta som en ”fabel för alla åldrar”, men innehållet skildrar barn som dör i en gaskammare. Echoes & Reflections (minnes- och utbildningsorganisation) avråder från att använda den som undervisningstext om Förintelsen, och UCL Centre for Holocaust Education (forskningsinstitution) har visat att elever kan dra felaktiga slutsatser efter att ha läst eller sett den.

Varför anses boken vara en barnbok?

  • Barnets perspektiv – berättelsen berättas ur den åttaårige Brunos synvinkel.
  • Enkel, nästan sagolik prosa som är lättillgänglig för unga läsare (Echoes & Reflections).
  • Romanen har ofta placerats i barn- och ungdomsavdelningar i bokhandlar och bibliotek.
Kärnan

Bokens fabelstruktur är medveten – men det är just därför den blir problematisk: den förenklar komplexiteten i Förintelsen till en berättelse om barns vänskap (Echoes & Reflections).

Rekommenderad ålder för läsare

  • Vanlig rekommendation i bokhandel: 12 år och uppåt.
  • Många skolor använder den i årskurs 7–9, men forskare avråder från att använda den som enda källa (UCL Centre for Holocaust Education).

Slutsatsen blir att verket ofta kategoriseras som barnlitteratur, men att den kategoriseringen i sig är en del av kritiken – den kan ge intrycket att Förintelsen är en berättelse som kan förenklas till en fabel. Echoes & Reflections (utbildningsorganisation) framhåller att lägret i boken inte visar dödshotets konstanthet, tvångsarbete, svält och avhumanisering tillräckligt tydligt. Det gör att läsaren kan gå därifrån med en skev bild av vad som faktiskt hände.

I vilken app kan jag se The Boy in the Striped Pyjamas?

Filmen från 2008 finns tillgänglig på flera digitala plattformar, men tillgången varierar beroende på region. I Sverige är utbudet något annorlunda än i USA eller Storbritannien.

  • Apple TV – finns att hyra eller köpa i många regioner (Wikipedia).
  • YouTube – går att hyra via YouTube Movies.
  • Google Play – tillgänglig för uthyrning/köp.
  • Amazon Prime Video – tillgänglig i vissa länder, ej permanent i alla.
  • SF Anytime – svensk streamingtjänst som ibland erbjuder filmen.
Paradoxen

Filmen är lätt att få tag på, men svårare att använda: den är en av de mest streamade skildringarna av Förintelsen, samtidigt som forskare kallar den historiskt missvisande (UCL Centre for Holocaust Education).

För den som vill se filmen i Sverige är Apple TV och SF Anytime de vanligaste alternativen. Inga permanenta Netflix-avtal har bekräftats för Sverige, så utbudet kan skifta.

Vad orsakade Brunos död?

Brunos död är berättelsens absoluta klimax och orsaken till att verket etsat sig fast i många läsares medvetande. Wikipedia (uppslagsverket) beskriver hur Bruno följer Shmuel in i lägret för att hjälpa honom leta efter hans far – och båda förs in i en gas-kammare tillsammans med en grupp fångar.

Händelseförloppet som ledde till Brunos död

  • Bruno smyger under stängslet för att träffa Shmuel.
  • Shmuel berättar att hans far har försvunnit efter en marsch.
  • Bruno tar på sig en ”randig pyjamas” för att se ut som en fånge.
  • Båda förs in i en barack och sedan vidare till gaskammaren.

Hittades Brunos kropp?

Nej. Berättelsen gör klart att ingen kropp återfanns – Bruno och Shmuel försvinner i gaskammaren, och fadern förstår vad som hänt först när han ser Brunos kläder liggande vid stängslet (Echoes & Reflections).

Brunos sista ord till Shmuel

De sista orden är ett löfte om evig vänskap: ”You’re my best friend, Shmuel. Best friends for life.” (Wikipedia). Orden blir extra smärtsamma eftersom de yttras ögonblick innan båda dör.

Hur Bruno förrådde Shmuel

Vid ett tidigare tillfälle förråder Bruno Shmuel genom att förneka att han känner honom när en tysk soldat frågar. Bruno ljuger för att skydda sig själv, men ångrar sig djupt och försöker gottgöra genom att hjälpa Shmuel söka efter hans far – vilket i slutändan leder till bådas död.

Det som gör Brunos död så verkningsfull är barnets totala oförståelse: han har ingen aning om vad gaskammaren är eller vad som väntar honom. Det är just den oskulden som gör verket så smärtsamt – men också så problematiskt som historisk skildring.

Vad hände med Brunos familj efter att han dog?

Familjens öde efter Brunos död är ett av de mest diskuterade delarna av berättelsen, inte minst eftersom boken lämnar flera trådar öppna. Wikipedia (uppslagsverket) beskriver hur fadern förstår sanningen när han ser kläderna vid stängslet.

Visste Brunos föräldrar att han dog?

  • Fadern ser Brunos kläder vid stängslet och förstår vad som hänt (Echoes & Reflections).
  • Modern förstår att något fruktansvärt har hänt, men exakt när och hur framgår inte.

Vad hände med modern och systern?

  • Modern lämnar lägret och flyttar, enligt boken, senare tillbaka till Berlin (Wikipedia).
  • Systern Gretels framtid lämnas öppen – i filmen antyds det att hon lever vidare, men boken ger inget tydligt svar.

Faderns öde

Fadern upptäcker sanningen om sonens död och plågas av skuld. I filmen förstärks detta genom en scen där han bryter samman. Boken antyder att också han möter ett tragiskt öde, men detaljerna är vaga.

Familjen vittrar sönder efter Brunos död – och det är här verket är som starkast som moralisk berättelse: den visar att ondskan inte bara drabbar offren utan också förgiftar förövarnas hem.

Vad är ett känt citat från The Boy in the Striped Pyjamas?

Citaten från verket är få men starka, och de flesta kretsar kring vänskap och barns nyfikenhet. Wikipedia (uppslagsverket) sammanfattar de mest citerade replikerna.

Citat om vänskap

  • ”You’re my best friend, Shmuel. Best friends for life.” – Bruno (Wikipedia)

Citat om skillnader

  • ”Why do you wear stripes?” – Bruno till Shmuel vid första mötet vid stängslet (Echoes & Reflections)

Mest kända replik från filmen

Filmens starkaste replik är utan tvekan Brunos sista löfte till Shmuel – den fångar kärnan i verket: barnets fullständiga oförmåga att förstå vad som pågår omkring honom.

”You’re my best friend, Shmuel. Best friends for life.”

Bruno till Shmuel – sista orden innan de förs in i gaskammaren (Wikipedia)

”Why do you wear stripes?”

Bruno till Shmuel vid första mötet – barnets nyfikenhet på uniformen (Echoes & Reflections)

”You must never come back here. It’s not safe.”

Fadern till Bruno – varning om skogen och lägret (Wikipedia)

Citaten speglar barnets oskuldsfulla syn på kriget – och det är både deras styrka och svaghet: de är rörande, men de förenklar historien till ett drama om vänskap.

Historisk noggrannhet och pedagogisk användning

Den mest kontroversiella frågan kring verket är inte om det är en bra historia – utan om den är en sann historia. Echoes & Reflections (minnes- och utbildningsorganisation) är tydliga: romanen är en fabel, inte en historisk redogörelse. Den nämner aldrig Auschwitz vid namn, och den förändrar historiska aspekter för att tjäna berättelsens fabelstruktur.

Varningen

UCL:s forskning visar att många elever beskriver berättelsen som ”sanningsenlig” trots att de vet att den är fiktion – vilket riskerar att cementera missuppfattningar om Förintelsen (UCL Centre for Holocaust Education).

Aspekt Vad verket visar Vad historien visar
Fångarnas rörlighet Fångar kan röra sig relativt fritt och mötas vid stängslet Konstant dödshot, tvångsarbete och övervakning (Echoes & Reflections)
Auschwitz namnges Lägret nämns aldrig vid namn Läsaren förväntas förstå att det är Auschwitz (Echoes & Reflections)
Vardagen i lägret Fokus på barns vänskap Svält, misshandel, avhumanisering och industriellt dödande (Echoes & Reflections)

Tre konkreta skillnader, en gemensam nämnare: verket förenklar historien till en berättelse om barns oskuld – och tappar därmed den historiska komplexiteten. UCL:s forskningsmaterial (forskningsinstitution) citerar historikern David Cesarani som kallade boken ”ytterst osannolik” och en förvrängning av historien.

Forskningen är tydlig: UCL Centre for Holocaust Education (forskningsinstitution) rapporterade 2016 att över en tredjedel av lärare i England använder boken eller filmen i undervisning om Förintelsen – och att många elever drar felaktiga slutsatser efteråt. Kritiken kopplas särskilt till missuppfattningen att vanliga tyskar hade begränsat ansvar och främst var ovetande eller hjärntvättade.

Slutsats: UCL:s forskning visar att verket riskerar att skapa missuppfattningar om Förintelsen hos elever, vilket kräver kompletterande källkritik i undervisningen.

Implikationen för pedagoger är tydlig: om verket används måste det omges av omfattande förberedelser och en källkritisk inramning som är stark nog att bryta berättelsens känslomässiga grepp.

Sammanfattning

The Boy in the Striped Pyjamas är en känslomässigt stark berättelse om vänskap och oskuld – men den är inte en historisk skildring av Förintelsen. Forskare och minnesinstitutioner avråder från att använda den som enda undervisningsmaterial, eftersom den kan skapa missuppfattningar om hur lägren faktiskt fungerade (Echoes & Reflections). För lärare i Sverige som överväger att använda verket i klassrummet är slutsatsen tydlig: använd den som utgångspunkt för diskussion om fiktion och historia – men komplettera alltid med primärkällor och vittnesmål, eller välj ett annat material som faktiskt skildrar Förintelsen på ett historiskt ansvarsfullt sätt.

Vanliga frågor

Vem regisserade filmen The Boy in the Striped Pyjamas?

Filmen från 2008 regisserades av Mark Herman (Wikipedia).

Vilka skådespelare spelar Bruno och Shmuel?

Asa Butterfield spelar Bruno och Jack Scanlon spelar Shmuel (Wikipedia).

Är boken baserad på en verklig historia?

Nej, boken är skönlitterär – en fabel, inte en dokumentär eller historisk redogörelse (Echoes & Reflections).

Finns det en uppföljare eller fortsättning?

Det finns ingen officiell uppföljare, men John Boyne har skrivit andra böcker med liknande teman. Berättelsen om Bruno och Shmuel avslutas i originalverket (Wikipedia).

Var kan jag ladda ner PDF av boken på svenska?

För att lagligt läsa boken på svenska rekommenderas bibliotekstjänster som Legimus (statligt finansierad) eller e-bokshandlare. Att ladda ner piratkopior är olagligt och skadar författare och förlag.

Varför är boken kontroversiell i undervisningen?

Forskare och minnesinstitutioner kritiserar den för historiska felaktigheter som kan skada undervisning om Förintelsen (UCL Centre for Holocaust Education).

Vilket år utspelar sig handlingen?

Handlingen utspelar sig under andra världskriget, troligen 1943–1944 (Wikipedia).