Dagstidning: Definition, historia och kriterier i Sverige
En dagstidning är en periodisk publikation som främst fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till en bred allmänhet. I Sverige krävs minst en utgivning per vecka. Definitionen bygger på lagstiftning och historiska kriterier som periodicitet och aktualitet.
Enligt källor som Wikipedia och Nationalencyklopedin omfattar begreppet tidningar med dagspresskaraktär, inklusive löpsedel och bilagor. Internationellt gäller minst två nummer per vecka.
Svenska dagstidningar har en lång historia och behåller stor betydelse trots digitala medier.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på färska nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Enligt svensk lag: Skrift med dagspresskaraktär och minst ett nummer per vecka, inklusive löpsedel.
- Internationellt: Minst två utgivningar per vecka.
- Fyra centrala kriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
- Kan utkomma mer sällan än dagligen men klassas ändå som dagstidning.
- Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
- Inkluderar opinionsbildning och nyhetsförmedling.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition Sverige | Minst en gång/vecka | NE |
| Internationellt | Minst två gånger/vecka | Wikipedia |
| Kriterier antal | Fyra huvudkriterier | NE |
| Lagstiftning | Dagspresskaraktär | Kryssakuten |
| Exempel bilaga | Löpsedel ingår | Wikipedia |
| Universalitet | Hela världen | NE |
| Aktualitet | Nyhetsfokus | NE |
| Publicitet | För alla | NE |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Svensk lagstiftning
Svensk lag definierar dagstidning som en skrift med dagspresskaraktär. Den ska ha reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Normalt minst ett nummer varje vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Periodicitet innebär regelbunden utgivning, inte nödvändigtvis dagligen.
Internationella skillnader
Internationellt räknas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar.
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Etymologi
Ordet belades i svenskan 1780. Det avser tidning som regelbundet utkommer dagligen. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning. Källa: Wiktionary.
Språklig bakgrund
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Inte relaterat till tidsperiod. Exempel: Ordinari Post Tijdender från 1645.
”Dagblad” härstammar från latinets ”diurnus” via franska ”jour”. Källa: Språktidningen.
Källa för etymologi: Janolof Bengtsson.
Svenska dagstidningars historia
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender startade 1645 och trycktes till 2006. Antalet ökade under 1700-talet. Dagligt Allehanda från 1776 utkom alla dagar.
Från 1860-talet växte pressen starkt och påverkade demokratisering. Exempel: Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863), Helsingborgs Dagblad (1867). Trots TV och internet behåller de hög ställning. Källa: Wikipedia.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga utgivningen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad.
- 1700-talet: Ökning av antal tidningar.
- 1860-talet: Stark tillväxt och demokratipåverkan.
- 2006: Ordinari Post Tijdender avslutas tryckt.
Vad är etablerat kring dagstidningar?
| Etablerad information | Ooklar eller mindre etablerat |
|---|---|
| Definition enligt lag: Minst en gång/vecka. | Exakta gränser för ”dagspresskaraktär”. |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Aktuella upplagor bortom 2006-data. |
| Historia från 1645. | Internationella variationer i detalj. |
| Etymologi från 1780. | Framtida påverkan av digitalisering. |
Bakgrund och betydelse
Dagstidningar kännetecknas av aktualitet och universalitet. De har spelat roll i opinionsbildning och samhällsutveckling i Sverige.
Engelsk översättning är ”daily newspaper”. Källa: Cambridge Dictionary.
Källor och citat
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.”
”Fyra centrala kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.”
Sammanfattning om dagstidningar
Dagstidning är en regelbundet utgiven publikation med nyhetsfokus, definierad i svensk lag med minst veckovis utgivning. Historien sträcker sig till 1600-talet, med stark tillväxt på 1800-talet. Kriterier som periodicitet och aktualitet är centrala.
Är en tidning som utkommer varannan vecka en dagstidning?
Nej, enligt svensk lag krävs minst ett nummer per vecka. Internationellt minst två gånger per vecka.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet eller underrättelse.
Vilken är Sveriges äldsta dagstidning?
Ordinari Post Tijdender från 1645, tryckt till 2006.
Vilka var de största tidningarna 2006?
Aftonbladet med 416 500 exemplar, Expressen/GT/Kvällsposten med 326 000. For mer information, se Australiainsight.
Har digitaliseringen minskat dagstidningars roll?
Nej, svenska dagstidningar behåller hög ställning trots TV och internet.
Vad är skillnaden mellan dagstidning och veckotidning?
Dagstidning har minst veckovis utgivning med dagspresskaraktär, veckotidning utkommer sällan.
Relaterar ”dagstidning” till latin?
”Dagblad” kommer från latinets ”diurnus” via franska ”jour”.
Relaterade artiklar
Oliver Hansson är nöjesredaktör på Aktualitetsmagasin och bevakar musik, film, tv och kändisnyheter.